Vanjas livsberättelse
När jag var mellan 5-10 år gammal blev jag grovt mobbad, detta ledde till att jag blev aggressiv och fick en kontaktfamilj när jag var 5-6 år. Något år senare mellan 7-8 år fick jag och mina två syskon flytta till en jour-familj, efter ett par månader fick jag flytta vidare till ett familjehem, men då utan mina syskon. Detta hem låg en timme bort ifrån mina föräldrar. I början verkade familjehemmet vara bra, men det visade sig sedan att dem var hemska. Under mina år jag bodde hos dem, blev jag utnyttjad och illa behandlad. Jag mådde väldigt dåligt och fick självskadebeteende, jag försökte avsluta mitt liv flera gånger.
Vid 15-års ålder när jag gått ut årskurs 9, flyttar jag hem till min biologiska mamma. Men ingenting blev bättre, jag fick veta att min mamma aldrig varit ärlig mot mig, utan bara sagt en massa lögner. Hon fick mig att börja avsky min pappa, hon sa en massa saker om honom som jag trodde på. Men under denna tid hade jag fått en kontaktperson, som var jättebra.
Tre år senare, vid 18 år får jag en lägenhet, genom ett stödboende för att jag inte klarade av pressen och ångesten hemifrån. Jag var nästan sjukskriven under hela gymnasietiden på grund av ångest, panik och rädsla av att vara ensam i skolan. Jag blev utsatt för en våldtäkt under min sjukskrivning, det medförde att jag hade mycket panikattacker och inte vågade att vara ensam.
Livet började sedan att gå åt rätt håll
När jag var 19 år tog jag studenten, jag började sommarjobba, även om det var svårt psykiskt för mig. Men jag hade inget val, behövde pengar till mat, kläder och annat. Jag studerade sedan upp min betyg på komvux och började att försöka tänka på mig själv för första gången.
Så här ska det INTE vara
När jag var mellan 5-10 år gammal blev jag grovt mobbad.
Under mina år boendes hos dem, blev jag utnyttjad och illa behandlad.
Jag mådde väldigt dåligt och fick självskadebeteende, jag försökte avsluta mitt liv flera gånger.
Hon fick mig att börja avsky min pappa, hon sa en massa saker om honom som jag trodde på.
Jag var nästan sjukskriven under hela gymnasietiden på grund av ångest, panik och rädsla av att vara ensam i skolan.
Jag blev utsatt för en våldtäkt under min sjukskrivning.
Så här SKA det vara
Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen artikel 2.
Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Barnkonventionen artikel 6.
Barn har rätt att återförenas med sin familj om familjen splittrats. Barnkonventionen artikel 10.
Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp. Barnkonventionen artikel 19.
Barn som av olika anledningar inte kan bo kvar i sin hemmiljö har rätt till skydd och stöd från staten, samt rätt till ett alternativt hem. Barnkonventionen artikel 20.
Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas. Barnkonventionen artikel 24.
Varje stat ska regelbundet se till att ett barn som är omhändertaget av myndigheter behandlas väl. Barnkonventionen artikel 25.
Barn har rätt till social trygghet samt till statligt stöd, ifall föräldrar eller annan vårdnadshavare saknar tillräckliga resurser. Barnkonventionen artikel 26.
Barn ska skyddas från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Barnkonventionen artikel 34.
Berättelser från andra
Anna 18 år, på mötet ljög jag och sa att allt är bra.
Läs hela berättelsenAnton 15 år, när jag var hos henne fick jag sämre hälsa, mycket skräpmat och tv-spel.
Läs hela berättelsenEster 15 år, jag fick inte chansen att säga hejdå till mamma.
Läs hela berättelsenDina rättigheter i en video och hur det går till när man ska placeras.
Läs hela berättelsenIsabella 18 år, socialtjänsten blev indragen och jag kände mig oförstådd.
Läs hela berättelsenRamin 18 år, berättar om sin flykt till Sverige och om alla boenden han bott på.
Läs hela berättelsenMoa 16år, flyttade från familjehem till elevboende.
Läs hela berättelsen”Jag har aldrig fått ett godnatt sms eller en godnatt kram”
Zara 20 år, jag började tro att det var fel på mig.
Läs hela berättelsenSam 15 år, det var många gånger jag rymde hemifrån.
Läs hela berättelsen”Jag placerades på egen begäran när jag var 16 år gammal. Jag kände till vad ett familjehem var och sa att jag ville till ett sånt när jag kom till slutna psykiatriska vården. Jag kraschade totalt i en trappuppgång, berättade för polisen och skjutsades till psykiatrin”
Johanna 16 år, jag är evigt tacksam för att jag vågade berätta, om hur jag egentligen hade det.
Läs hela berättelsenKatja 15 år, önskade att jag hade någon som lyssnade istället för att ge mig medicin.
Läs hela berättelsenKlara 18 år, berättar om sina olika placeringar och framtidsplaner.
Läs hela berättelsenMaja 20 år, jag har hittat min familj nu och kunde inte vara mer glad för dem.
Läs hela berättelsen”Min placering har fungerat bra, för att jag också får träffa mina föräldrar. Jag är hos min pappa varannan helg och där finns det mycket djur att mysa med. Mamma träffar jag varje lov och också skriver med. Hon brukar skicka godnatt sms till mig och kärleksfulla memes”.
Albin 17 år, när det var dags för mig att flytta in, fick jag inreda rummet precis som jag ville.
Läs hela berättelsenHär kan du läsa mer om vad en akut-och frivillig flytt innebär, samt om vad en uppväxtplacering är.
Läs hela berättelsenVi presenterar olika typer av hem, som du som ung kan få flytta till. Var du flyttar någonstans, beror på vad för slags problematik det finns i ditt liv.
Läs hela berättelsenSigrid 19, domstolen bestämde att jag skulle bo hos pappa. Hos mamma var jag glad och där hade jag önskat att få bo.
Läs hela berättelsenAlexander 17 år, du får aldrig förlora din starka kraft eller din tillit till dig själv.
Läs hela berättelsenVeronica 16 år, berättar om sina olika placeringar hos släkt, familjehem och jour-hem.
Läs hela berättelsen”Jag bodde i ett annat hem tidigare, där trivdes jag mycket bättre. Jag och min lillebror bodde där ihop, men sedan blev mannen sjuk och vi fick flytta. Nu bor vi i olika hem, jag saknar det gamla hemmet det kändes mer som hemma”.
Yasmin 21 år, berättar om flytten till Sverige och om sin tid i Irak.
Läs hela berättelsen”Vi vet inte riktigt varför vi blev placerade, socialen kom hem en dag till pappa och sen flyttade vi”